fredag 29 april 2011

värde kontra pris

"Det bästa i mitt liv har varit gratis."

Många gör misstaget att blanda ihop värde och pris. "Bilen är värd 30 000 kr" säger man i dagligt tal, men om man ville vara mer stringent kanske man skulle säga att dess marknadsvärde är 30 000 kr. Dvs det pris den förväntas landa på om den säljs på en öppen marknad som styrs av tillgång och efterfrågan. Vilket värde den har för den som köper den är dock en annan fråga.

Om jag erbjöd mig att sälja en kubikmeter luft till dig skulle du förmodligen med en konfunderad min tacka nej, oavsett hur mycket jag gick ner i pris. Detta betyder dock inte att luften är värdelös, bara att den inte har något marknadsvärde. Tack vare en i praktiken oändlig tillgång till luft finns ingen marknad för att köpa och sälja den. Men om man frågar sig vilket värde luft har för människan, är det svårt att tänka sig något mer värdefullt. Det är livsnödvändigt, och brist på luft resulterar i döden inom några få minuter.

Vad får då detta för konsekvenser? Jo, om man gör misstaget att sammanblanda marknadsvärdet med det verkliga värdet kan man förledas att tro att en dubbelt så stor lön innebär att man kan köpa dubbelt så mycket värde för pengarna. Det kan man inte. Låt oss för exemplets skull hitta på en valuta för "verkligt" värde för den genomsnittliga människan, värdekronor. En månads förbrukning av inandningsluft skulle då kanske vara värd 1 000 000 värdekronor, en månads vattten 800 000 vkr, en månads personlig frihet 600 000 vkr, en månads umgänge med medmänniskor 250 000 vkr. En månads ägande av en sportbil dock bara 4000 vkr och en månads storbilds-tv-innehav 400 vkr.

Räknar man ihop hela budgeten ser man att personen med 14 000 i nettolön spenderar låt oss säga 4 000 000 vkr medan den med 28 000 i nettolön spenderar 4 014 000 vkr. En vanlig människa i dagens Sverige har en fantastisk rikedom, och när man jämför sig med vad grannarna eller vännerna har råd med jämför man bara toppen på två isberg. Under ytan ligger allt man tar för givet.

torsdag 28 april 2011

minimalism i vardagen

Minimalism handlar om prioriteringar. Att sortera ut vad som är viktigast och lägga fokus på detta. Det kan handla om att rensa ur garderoben från kläder som man inte längre använder och slippa belastningen av en fullproppad garderob där det är svårt att hitta. Men det kan också handla om att minska och renodla vardagliga aktiviteter.

Inte sällan hör man hur någon suckar: "tänk om bara dygnet hade några fler timmar!" Jag har aldrig hört någon säga det motsatta, "tänk om bara inte dygnet hade så många timmar!" När vi alla verkar tycka att dagarna är för korta är något skumt. För korta i jämförelse med vad? Jämfört med hur de har det i ett parallellt universum eller på en annan planet? Ett liknande uttalande är att "tiden går så fort!" Vilka referensramar har man för tidshastigheten när man säger så?

Förmodligen handlar det åtminstone delvis om att vi idag lever i ett samhälle med ständigt överflöd av det mesta. Vi kan äta så mycket vi vill, lyssna på oändliga mängder musik, har tillgång till fler böcker än vad vi någonsin skulle kunna läsa, översköljs ständigt av information och reklam och åsikter. Allt detta pockar på vår uppmärksamhet och vill göra anspråk på vår tid. Samtidigt ökar kraven på att ha ett intressant arbete och jobba mycket, ha fin inredning och städat hemma, ha skötsamma barn med meningsfulla fritidsaktiviteter, hinna träna och ha sex ofta och laga god hemlagad mat.


I det läget reagerar många med att så gott det går hänga med och hinna med så mycket som möjligt. Ingen hinner med allt, det är omöjligt, och alla känner sig således mer eller mindre otillräckliga. Det enda sättet att komma ifrån detta är att själv ta greppet om situationen, ta kontroll över sitt eget liv och bestämma sig för att välja och att välja bort. I överflödet måste prioriteringar göras, och det är dessa prioriteringar som minimalism handlar om.

Tänk efter vad som är allra viktigast i ditt liv och vad du helst vill hinna med en vanlig dag. Det kan vara att umgås med sina nära och kära, hålla sig i form, leka med hunden osv. Lista de allra viktigaste sakerna och se till att du hinner med dem. Stryk resten! Allt annat som du skulle vilja hinna med får du ta om du får tid över.

Och glöm inte bort att lägga in väl tilltagna pauser för återhämtning och reflexion.

ekonomiskt oberoende - en gråskala

Många drömmer om ekonomiskt oberoende. Att komma ur ekorrhjulet, slippa vara löneslav, kunna välja hur mycket och med vad man vill jobba och kunna plocka ut en månadslön från ren avkastning av ens investeringar.

För de flesta stannar det vid en dröm, då det krävs ett kapital som är svårt att spara ihop från en vanlig lön. Men vad många inte tänker på är att det ekonomiska oberoendet är en glidande skala och att man kan vara ekonomiskt oberoende i olika grader. En sådan enkel sak som att ha en ekonomisk buffert på en månadslön eller två gör att man sannolikt aldrig blir beroende av dyra privatlån när något oförutsett händer. Att leva sparsamt så att man inte vänjer sig att göra av med hela sin lön är ett annat sätt att öka graden av ekonomiskt oberoende. Att t ex bli sjukskriven eller arbetslös behöver då inte betyda att man hamnar i ekonomiska trångmål när inkomsten sänks.

Själv har jag ett yrke som jag är väldigt nöjd med och jag tror att jag kommer att vilja fortsätta jobba med det åtminstone till pensionsåldern, och kanske även längre än så. Men jag kommer inte vilja jobba heltid hela tiden. För att kunna spendera mer tid med min familj hoppas jag kunna jobba t ex 80 % i perioder, och när jag är i 50-årsåldern vill jag ha en hög grad av ekonomiskt oberoende.

Vägen dit är ett minimalistiskt leverne, stadigt sparande och goda investeringar.

onsdag 27 april 2011

lätt att bära

I västvärlden idag finns som bekant ett stort tryck på att äga saker, köpa nytt, samla, ha det senaste osv. Sakerna vi köper kostar pengar och pengarna måste vi jobba ihop. Sakerna måste också ligga någonstans och vi skaffar oss en stor bostad, inte för att få plats med oss själva utan för att få plats med alla saker. Alla saker kräver, utan att man kanske tänker på det, en viss mängd underhåll. Sakerna ska förvaras, dammas av, flyttas, sorteras, letas efter och slutligen säljas, skänkas eller slängas. Med den mängd prylar många har idag samlar underhållet ihop sig till en ansenlig mängd tid, energi och pengar.

Det finns ett ordspråk som lyder "Kunskap är lätt att bära". Tänk om vi kunde satsa mer på att tillägna oss sådant som är lätt att bära än materiella ägodelar som i slutändan mest tynger oss. Det finns fler fjäderlätta tillgångar än kunskap.

Fem saker som är lätta att bära

Kunskap
Trevliga minnen
Kondition, rörlighet, koordination, styrka
Goda relationer
Besparingar

Vad vill du satsa dina pengar och din tid på?